söndag 27 mars 2016

Bara en gång till (Del 25)

De satt i vardagsrummet. Han hade frågat henne om hon tyckte att det var värt det. Det han syftade på var hur hon och hennes kompis hade lurat honom. Hon svarade bara kort ja på frågan och sedan bytte hon samtalsämne och började prata om deras gemensamma saker som hon inte skulle få någonting utav. Samtalet blev snabbt hätsk och helt plötsligt från ingenstans for han upp rakt emot henne och slet tag i henne. Hon skrek och försökte skydda sig med händerna. Denna gången var hon inte ensam med honom och hennes vän kom till hennes undsättning. Hans irritation över att någon lade sig i fick honom att rikta sin ilska mot henne istället. Han flög på henne och tryckte upp en henne mot väggen och fler personer kom in i rummet och fick bort honom. Hon själv satt på knä framför sin vän och bara grät.

Veckorna som följde var hemska. Hoten regnade in till hennes telefon och via datorn. Han lät henne inte vara ifred en sekund. Hon blev anklagad för allt som gick att bli anklagad för. Skillnaden denna gången var att hon inte var tyst om det. Hon ringde till sin pappa och syster. De båda erbjöd sig att hjälpa henne på olika sätt. Allt som hände gick så snabbt att hon in varken visste ut eller in. Hon var fri, men ändå fast i hans grepp. Till slut var det någon som kom med idén att möta upp honom för att försöka prata med honom, vilket hon också gjorde. De träffades för att försöka prata och komma överens om vad de skulle göra med saker som fortfarande stod på henne, bland annat hans mobilabonnemang. De var överens och gjorde avtal dem sinsemellan.

Allt var bra i några dagar och sedan bröt helvetet lös igen. Hennes liv i kaos blev till ett ännu större kaos. Hennes eget liv förpassades till en resväska med det absolut nödvändigaste. Det blev hennes hem i en flykt från ondskan. En ondska som var efter henne och som inte tänkte sluta förfölja henne till dagen hon var totalt nedbruten. Hon flyttade runt så mycket att hon inte kunde få hjälp av någon myndighet. Varje dag kom det brev från olika företag som ville ha betalt blandat med hot riktat rakt mot henne som person. Efter bara någon vecka var hon så slut i kroppen att hon föll i gråt av förtvivlan. Hon visste inte vem hon var eller om hon någonsin skulle kunna hitta tillbaka till ett normalt liv. Hennes person hade inget värde och hennes eviga flykt till olika ställen fick henne att känna sig som en börda för alla hon var tvungen att ta hjälp av.

Mitt i all förtvivlan hörde hennes nya vän av sig. Han bad henne att komma till honom ett par dagar för att samla ihop sig själv. De hade aldrig någonsin träffats och hon visste inte om hon skulle orka ta in en ny människa när hon knappt kunde ta in sig själv i sitt eget liv, men han lyckades övertala henne med att ondskan inte skulle hitta henne där eftersom den inte kände till honom. Han stod för resan och hon tog sitt liv och satte sig på ett tåg hem till honom. En lång resa som tog henne till en person som hon inte visste ville henne väl, men hon orkade inte bry sig. Med allt som var runt omkring henne så var hon ändå död inombords med ett pris på sitt huvud. Ville hennes nya vän fysisk göra slut på det tidigare så spelade det inget roll som hon kände nu.

Några minuter innan hon skulle gå av tåget ringde hon till honom för att försäkra sig om att han var där och han förklarade vart han stod och väntade på henne. Det var mörkt när hon kom fram, men hon kunde se hans siluett längst bort på stationen. Hon gick med bestämda steg bort till honom och han kom gåendes mot henne. Han var så mycket vackrare än vad hon kunde föreställa sig eller så var det hans snälla leende eller han varma omfamning som fick henne att genast känna sig hemma hos honom. De gick gemensamt till hans bil och åkte under tystnad hem till hans föräldrar där han tillfälligt bodde i deras hus. Han hade en egen ingång till den delen som han bodde i, helt ostört från föräldrarna.

Väl framme visade han henne runt och därefter slog hon sig ner i hans säng. Hon ville bara lägga sig och vila en liten stund, men slutade med att hon sov djupt. När hon vaknade till nästa gång var det mitt i natten och han hade lagt sig bakom henne med sin arm runt om henne. Han låg ovanpå täcket med kläderna fortfarande på sig precis som hon, men hon hade fått en filt över sin kropp. När hon rörde på sig vaknade han till med ett ryck. Han frågade henne om något var fel. Hon log inombords och svarade tillbaka att allt var okej och det var helt sant. För att vara en främling för henne så fick han henne att känna sig trygg. Hans närvaro var hennes trygghet. För första gången på väldigt länge kunde hon slappna av och med den tanken somnade hon om.

tisdag 22 mars 2016

When a man loves a woman

En riktigt bra film som speglar både beroende och medberoende är When a man loves a woman. Även detta handlar om alkoholism och inte spel, men det gör inte så mycket för den fyller ändå sitt syfte.

Skildrar en familj som går i spillror på grund av en beroende. Barn och vuxna som går sönder inombords på olika sätt. Så otroligt bra att tårarna fullkomligt sprutar. Tjejen som spelar äldsta dottern gör ett fantastisk jobb i sin karaktär.

Så värd att se.


torsdag 17 mars 2016

Spelfrihet tillsammans

För ett tag sedan tipsade jag om hur man kan söka hjälp tillsammans genom parterapi. Jag tänkte fortsätta med ett till tips där man kan söka hjälp tillsammans som spelberoende och medberoende.

Denna gången handlar det om en internetbaserad behandling, spelfri.se.
För att man ska få hjälp genom denna sida så behöver den ena parten har ett problem med spel om pengar och viktigt är även att man inte går i någon annan behandling samtidigt då detta är ett forskningsprojekt. För att komma igång och påbörja behandlingen så registrerar man ett konto (både spelare och anhörig) och svarar på en enkänt. Detta tar cirka 30 minuter och därefter kopplas en terapeut till behandlingen och man är igång. All kontakt sker genom telefon samt mail från kontot så det är därför viktigt att man är aktiv på sidan hela tiden för att man ska kunna få den hjälp man behöver.

Behandlingen i sig håller på i 10 veckor och baseras på självhjälpsstudier med uppgifter och text som bygger på att kontrollera och eller minska spelandet. Behandlingen bygger på KBT-terapi och genomförs av Karolinska institutet.

Klicka på länken för att komma till sidan: spelfri.se

lördag 12 mars 2016

Bara en gång till (Del 24)

Dagarna fortsatte som ingenting hade hänt. Hela hennes vardag var förändrad, men hon bet ihop och låtsades som att allt var bra. Hon log när hon skulle, skrattade när det berättades något kul och sa att allt var bra när någon frågade hur det var med henne. Det var inte förrän hon kom till sin egen hemstad som hon visade hur det egentligen var. Hon öppnade dörren till sin bästa väns lägenhet och hann knappt ställa ner sin resväska innan han omfamnade henne i en kram och allt bara brast. All smärta hon bar inom sig bubblade upp till ytan. All sorg, energilöshet och ilska for genom hennes kropp och ut genom hennes tårkanaler och hennes vän höll om henne hårt för att hon inte falla ihop på golvet. Han hade aldrig sett henne så här och han hade aldrig någonsin fått veta exakt hur illa det var. Hennes vän som i vanliga fall stod henne så nära hade hon hållit så långt borta för hon hade aldrig velat oroa honom. Dessutom ville hon inte skada den fina vänskap som hennes vän och sambo hade funnit i varandra.

I en vecka stannade hon kvar innan det var dags att åka tillbaka. Hon var tvungen eftersom hon fortfarande hade sitt liv där. Han och hon hade varit överens om att hon skulle få lov att ha kvar sina saker i den gemensamma lägenheten tills dess att hon kunde söka en studentlägenhet och för att kunna göra det så var hon tvungen att vara skriven på ett program. Till hösten skulle hon vara det. Det handlade bara om några månader.

Själv flyttade hon in hos en kompis och hennes familj. Hon installerade sig i deras tvättrum med en tältsäng och sina nödvändigaste saker. Det blev både litet och trångt, men hon hade i alla fall något eget. Hon höll sig mycket för sig själv från och till för att hon inte orkade med annat. Ibland satt hon och spelade mot honom under sin falska identitet. Varför vet hon inte, men hon ville på något sätt se hur han förde sig nu när hon inte längre fanns vid hans sida. Hennes kompis gjorde likadant tills dess att de gjorde ett misstag som medförde att han kom på dem. Hon visste att han var arg, men hon skulle aldrig kunna förställa sig konsekvenserna av hans ilska. Det skulle komma senare.

Samtidigt lärde hon känna en annan kille. De hittade varandra via en dejtingsajt och de påbörjade en mailkonversation. Han förstod henne utan att ha upplevt just hennes situation. Däremot hade han själv precis lämnat sin sambo som också hade barn, ett barn som hade blivit som hans. De pratade mycket om sorgen och ensamheten efter svek. De pratade om saknaden efter barnen och om smärtan. För första gången fanns det någon som förstod och som lyssnade. För första gången kände hon en samhörighet i sin egen situation. Han fanns där när det blev för jobbigt och tungt i verkligheten. När inte kraften ville vara med henne.

Hennes liv blev rörigt. Hon kämpade med att bryta sig loss samtidigt som försökte skapa ordning. Samtal ringdes för att lösgöra sig från saker som stod på henne så som lägenheten, elen och internet. Hon pluggade för att göra klart det som behövdes inför att kunna gå vidare med sina studier. Mitt i allt detta stred hon med saknaden över att inte få se barnen och att försöka hitta sig själv igen. Hennes identitet, sitt eget jag. Vilsenheten tog över för varje dag som gick och lättare blev det inte när hon blev tvungen att kriga med hans ilska.

Han förbjöd henne att komma till lägenheten för att hämta sina saker och hon förbjöds även att prata med barnen. Varje dag skickade han hotfulla sms om att hon skulle hålla sig borta och att hon skulle lämna tillbaka nyckeln. Hon visste att han var arg för att hon och hennes kompis hade drivit med honom och hon var rädd för vad han skulle göra den dagen hon tvingades att möta honom. I sin rädsla ringde hon sin pappa och berättade att hon nu hade lämnat honom och att hon antagligen skulle få stryk den dagen hon var tvungen att ta sig dit för att hämta sina saker. Hennes pappa erbjöd sig att komma dit, men hon sa att hon nog skulle ordna det.

Några dagar senare fick hon ett sms om att hon skulle hämta sina saker så att nyckeln kunde tas ifrån henne. Han hade varit snäll nog att märka upp de saker som var hennes och de saker hon fick ta som var deras gemensamma. Med det förstod hon att hon inte skulle få ta någonting annat än sina egna saker. Hon planerade ihop med vännen hon bodde hos för att det skulle gå så fort och smärtfritt som möjligt. De tog hjälp av några till för att hon inte någon gång skulle hamna i ett läge där hon blev ensam med honom. Han skulle vara där hela tiden för att se över de saker som lämna lägenheten. När allt var fixat tog hon ett djupt andetag och åkte med sina vänner för att hämta ut hennes saker.

måndag 7 mars 2016

Alla är värda en andra chans

För några år sedan hamnade jag inte en diskussion med en förre detta spelberoende gällande relationer i framtiden. Jag sa då att jag aldrig kommer kunna ha en relation någon som har haft ett spelberoende. Detta då jag är rädd för att jag skulle falla in i mitt medberoende igen, oavsett hur frisk den personen, eller jag är. Personen jag pratade med om detta utbrister då frågande om jag inte anser att personer med ett tidigare spelmissbruk är värda en andra chans.

Jo, jag tycker definitivt att alla personer är värda en andra chans, vilket jag också uttryckte. Men saken är den att det inte handlar om personen med det tidigare spelberoendet, utan om mig som tidigare medberoende. Jag är också värd en andra chans och jag är värd att må bra i mina kommande relationer. Personen jag då pratade med förstod hur jag tänkte, men det har funnits andra gånger som jag har hamnat i liknande diskussioner där förståelsen inte alls har varit lika stor. Ofta blir jag ifrågasatt kring hur jag resonerar och då är jag ändå tydlig med att det absolut inte handlar om den personen jag ska bli tillsammans med.

Det är lätt att glömma bort den medberoende, även efter att man blivit frisk. Personligen kan jag tycka att det är märkligt att det inte kan finnas någon förståelse kring att jag, precis som en före detta spelberoende, inte vill återfalla i sjukdom. Eller i en situation som påminner om mitt tidigare sjukdomstillstånd. Det finns inte någon som skulle ifrågasätta om en tidigare spelberoende eller alkoholist om den tackade nej till att spela eller dricka, men som medberoende behöver man förklara varför.

För visst är det så att jag också vill kunna må bra i mina framtida relationer. Jag vill inte behöva oroa mig över att jag ska hamna i ett medberoende igen. Ett mönster som är enkelt att falla tillbaka till även vid andra relationer. Om jag då vet att den personen jag dejtar har haft en beroende så faller det sig enklare att jag faller tillbaka till gamla mönster. Och egentligen handlar det inte om den andra personen, utan om mig. Jag är idag inte redo att testa. Kanske i framtiden, men inte nu. För jag, liksom alla andra, är också värd en andra chans.

onsdag 2 mars 2016

Pånyttfödd

Att ta sig ut från mörker
Alltid slåss för sitt eget liv
Viljan att få leva är så stark
Utan kedjor som håller en fast
Jag kan allt
Kämpa

Som att ha hållit andan
Leta sig upp till ytan igen
Flera år av ihärdig maktkamp
Se målet, men inte komma i mål
Snart där nu
Lite till

Ett första djupt andetag
Lungorna fylls med luft
Som kalla, friska, kristaller
Välkomnar mig till en ny värld
Ett nytt liv
Frihet